matsbayard

Hej såg nu att jag hade fått ett mail från pappa som jag tänkte bifoga. Jag har även pratat med han i telefon idag och han verkar ha det bra och ännu en gång sa han att det var väldigt vackert.

Lördag 23/7 9:33
Vi har nu sovit 2 nätter i en lokal variant av samekåta. Man ligger på filtar direkt på golvet. Första nattens sömn var inge vidare och jag hade lite huvudvärk när jag vaknade. Orsaken troligen en kombination av jetlagg, höjdpåverkan samt brist på sömn och kaffe. Nattens sömn betydligt bättre :-).

Vi äter lokal mat, som oftast är riklig, kryddstark och god. Vätskeintaget baseras på te. Jag saknar gott kaffe, men vi får någon lokal variant av frystorkat kaffe som i alla fall är brunt. Krister, vår guide, har med en liten espressobtygare och jag har dito kaffe. Det skall vi belöna oss med när vi väl är på berget.

Alla mår bra och idag har vi gått upp till baslägret (4400 möh). Här sover vi minst 2 nätter innan vi börjar gå vidare.

/Hanna

Hej. Igår och idag har jag fått några sms från pappa som jag tänkte bifoga så att ni kan se vad han skriver.

Torsdag 05:46
I bussen mot berget. Vi ser dem. Vackert! Nudlar och köttgryta till frukost ;)

Torsdag 09:24
Nu ser vi Mustagh Ata :) Häftig bussresa.

Fredag 10:52
Idag har vi gått 15 km. Hade lite ont i huvudet i morse efter en natt med sämre sömn. Nu är det Ok. <3

Det var de tre sms:en som jag har fått hittils. Han ringde även igår när de var vid berget och sa att det var väldigt vackert!

Hoppas på att fler sms och samtal kommer så att jag kan uppdatera bloggen ännu mer.

Ha det bra så länge / Hanna

HejHej, nu är det Hanna som skriver. Det är jag som ska uppdatera bloggen medan far min är i Kina. Även fast jag och många fler kommer sakna honom så vet vi att det är en barndomsdröm som går i uppfyllelse och att han kommer få en fantastisk resa. Jag pratade i telefon med pappa när det var en halvtimme kvar tills de skulle lyfta och då verkade det som nästan all nervositet hade lagt sig. Han sa också att han hade köpt en stor påse med Djungelvrål som han skulle "belöna" sig med när han hade varit duktig, haha. Ja nu har planet lyft och de är på väg mot Kina och den stora resan har börjat!

/ Hanna

Om mindre än 24 timmar sitter vi på planen, spm går Helsinkfors-Bejing-Urumqi-Kashgar. Tror att jag har koll på allt nu. Testade alla kläder i går och det var varmt. Med neoprenmask och dito som pjäxöverdrag samt dunkläder under "skalet" kommer jag inte att frysa.




Jag skall from nu försöka göra korta statusuppdateringar när vi har möjlighet. När vi väl är på plats sköter Hanna uppdateringen.

Mot berget!

Har snart varit 2 veckor i Italien. Tyvärr har jag nog ännu inte gått upp så mycket i vikt som jag önskade, trots mycket mat och vin. Jag cyklar en del och har hittills klarat av ca 46 mil på vägar med enormt fina vyer och trevliga mat/fika stopp. Dessutom är jag hyggligt disciplinerad med styrketräningen. Det finns inget Friskis & Svettis gym så det blir styrketräning med naturens resurser. Ekvationen är nog ca mat/vin-träning=1-2 kg plus.

Utöver fysiska förberedelser har jag laddat mentalt, tror jag. I takt med tiden har jag känt mig mer och mer ”klar”. Under vistelsen i Italien har jag faktiskt inte tänkt så mycket alls på den utmaning som väntar. Jag laddar nog ”mental kraft” genom all sol. Känslan är som den var förr inför de tävlingar i orientering jag genomförde av lite större vikt. Man längtar efter att få starta men har också en viss nervositet i kroppen. Den senare mår bra att balanseras av solen och vyerna som Italien ger mig. Nedan visas vägen ut mot den gård vi bor på just nu.

En tanke jag har tänkt under cykelturerna är den kontrast som väntar. Här är det +35 grader och svetten flödar under cykelturerna. På Muztagh Ata väntar nog en hel del minusgrader…förhoppningvis inte allt för många. Jag har dock kläder så att det räcker, tror jag. Jag glömde att nämna min nyinköpta ansiktsmask i neopren. Med mössa och den på ser man ut som värsta terroristen. Det finns även likheter mellan Italien och Kina. En är behovet att dricka. Här hinkar jag i mig 4-5 liter under en cykeltur och i Kina är mitt mål att dricka 6 liter om dagen. Kroppen är därmed van vid att omsätta mycket vätska. En annan är faktiskt sol och värme, som även  Muztagh Ata bjuder på under dagarna om det är fint väder.

Om 2 veckor är vi någonstans på vägen mellan Peking och berget. Känns lite overkligt men spännande!